Sonett 6

Runoilija Rafaelisti

mies
Julkaistu:
10
Liittynyt: 21.1.2008
Viimeksi paikalla: 12.8.2017 16:05

Asuinpaikka: -
Sähköposti:
-
Syntymäpäivä:
19.7.1990

Saako onnellisenakin luoda?
 
På unga vintern led jag av ett brott.
En del av mig revs bort med plötslig våld.
Ej händer du förbruka, endast skott
och efter det har hjärtat varit såld.

"Förbarma dig" du sjöng, en näktergal
med röst av glas. Dock fanns det ringa nåd
när sången genomborrar hjärtat. Sval
har blivit andan efter längtans dåd.

I stället för kall tomhet fylls mitt bröst
av överflöd. Den samma som för dig
är svår att låta flöda ut. Min tröst
blir kanske leendet du skänker mig.

I höjden stänk mitt hjärta med din ton
och se! Ur inre öken blomstrar ron.
Selite: 
Hon tog mitt hjärta med sin röst.
oletus
Kategoria: 
 
 

Käyttäjän kaikki runot